Inte kom Anderssons iväg. Och inte många tusen andra flygresenärer heller.

Så nu är de kvar här. Huset städat, all mat borta, bil, TV och dator avstängd.

Hur kul är det? Nu börjar vi undra om vi kommer hem på onsdag. Förra vulkanutbrottet varade i två månader. Och vad ska de göra med alla de som skulle ha åkt från i fredags? Får de våra platser nu? Ja, vi har det ju så mycket bättre än alla de som är strandade på transitflygplatser runt om i världen, så jag klagar inte. Men nog är det konstigt ändå, vad naturen kan ställa till....Och vi kan inte göra någonting åt det!

Efter kulturresan var det dax för tennis. Sagt o gjort. Vi åkte ner till vår bana och hade en timmes roligt spel Den tösen kunde bli en duktig seniorspelare med lite mer träning. Vi får väl se vad framtiden har i sitt sköte sas. Men skoj var det. Nu in till avskedsdrink hos Colin o Sheila.     

  Denna weekend var vikt för Tulbag. Staden ligger ca 180 km NO om Cape i Breede River dalen. Staden är mycket gammal och råkade så sent som 1969 ut för en jordbävning. 6,5 på Richterskalan vilket  gjorde att 9 människor omkom och en stor del av bebyggelsen från 1700 talet spolierades. Den har nu byggts upp igen och på Church Street kan man se hus uppbyggda som de ursprungligen var. Vi började först med vinprovning på den utmärkta vingården Riijks som ni ser bakom mig.  Utsikten från gården är underbar. Bergen är så höga att de på vintern kan vara snöklädda. Folk från Cape kommer då hit enbart för att se snö. Annorlunda onekligen.   Kyrkan från 1743 är den äldsta bevarade i hela Sydafrika.  Vi bodde på vackra Oude Herberg på Church Street. Visst är de härliga de gamla Cape Dutchhusen ??  Efter härlig middag gav vi oss hemåt igen. Stannade till på vingården Vreede en Lust i Paarl för att testa deras vin 10 00 på morgonen. Det ni gamla Lutheraner o tom på söndagsmorgonen. Där var också en familj med tre barn, 2 flickor o en pojk. Samma åldersskillnad som A, C o E. Deras minsta var precis som Elin var vid 4 årsåldern. Det var så att tom slickepinnen var kvar i håret på den lilla. Vi log och blev mycket nostalgiska när vi tänkte 20 år tillbaka i tiden vid våra resor med er barn.Ja tiden rusar när man är lycklig. Nu ska L o jag spela tennis. Mer därom snart.