Idag sista februari har vi haft värmerekord. Vi mätte i bilen upp till Pringle Bay 37,5 grader. Vad skulle vi fyra där uppe då? Jo, Sweorna hade en årlig Bring and Braai hos Kerstin och Nils-Åke. Vi var minst 40 personer som samlades på deras veranda, drack svalt vin och njöt av gott grillat kött med sallad. Till efterrätt Tiramisu!

   Pringle Bay ligger längs den vackra kustvägen till Hermanus och resan dit går på den svindlande vackra kustvägen, påminnande om Highway 1 i Californinen.

Värdparet har valt att bosätta sig på denna lite isolerade ort i stenig terräng nära havet. Det kan bero på att hon är ölänning! I Pringle Bay bor på sommaren (nu) ca 1000 personer och där finns 11 restauranger. Inte illa! Många konstnärer och skådespelare ha valt denna ort som utmärker sig genom sin brokiga och originella bebyggelse.

   Vi avslutade dagen med ett glas vitt från High Constantia hos Anderssons. Vid sin grind stod Olle Melin och drack ett glas vatten och tyckte att det var varmt.

Halv åtta släpade jag mig upp från altanen, det är fortfarande 27 grader och fläkten i taket hjälper föga. I morgon är det första mars och maken och jag ska på semester. Mer om detta senare.  

  Idag

Idag fredag var det fredagsgolfen ni vet med 60 deltagande svenskar och norrmän. Trots bara 25 puttar blev scoren 32 poäng för mig. Golf är märkligt, eller ???

Nå på kvällen var Lisa o jag på en Cape Classic Konsert på den vackra vingården Morgenster. Ni vet den som är vår närmsta granne ca. Vi var 50 personer som lyssnade på unga tyska musiker i ett samarbete med Bayern. En pianist samt horn, trumpet och trombone. Fantastiskt vackert och stämningsfullt i dessa utsökta lokaler. Pengarna går till behövande i SA så behovet är oändligt sas. Men vi njöt av lokalerna och musiken i nu nämnd ordning   

  I tisdags golf på en av Capes bästa banor, King David, vid Cape. Lisa spelade utmärkt o hade otroliga 25 puttar. Här ser ni de glada damerna Samira, Gunilla,Lisa samt Jessica

 Det här är annat än Arlas mjölkbilar hemma. Märk väl att det är express. Undan för hundan   Så vinprovning på underbara Le Pommier norr om Stellenbosch med Sven och Babs  Några herrar som tar siesta utanför vingården Tokara      Visst är det ett bra namn på ett vin eller hur Elin. Lisa framför denna vackra klocka som kommer från Frankrike och är från 1860 på Tokara.

Titta vilken underbar strutsfile med saffranssås. Blir ni inte hungriga.

De är så många. Och de blir bara fler och fler. De sitter i gathörnen dag ut och dag in och väntar på jobb. En del har blåställ på sig, andra har tänkt till och viftar med pensel eller hammare. De flesta har ett apatiskt ansiktsuttryck. Bedjande ögon för varje bil som passerar - själv tittar jag numera bort för det mesta.

   De väller in över gränsen från Zimbabwe, Malawi, Mozambique. De har rest till landet där möjligheter finns. Fru och barn väntar på att de ska skicka hem pengar. Syster Mette tyckte att det skulle byggas upp en stor, arbetskrävande industri, där de kunde få jobb. Arbetskraften är ju så sanslöst billig. Men de är ju här illegalt, utan arbetstillstånd!  Något måste göras, det är helt klart. Vi hoppas på att situationen i Zimbabwe ska bli bättre, så att de männen åtminstone kan återvända hem. Ibland köper vi bröd  och delar ut till frukost...

  Av förståeliga skäl, kan jag inte bifoga bilder. Det vore oförskämt av mig att fotografera dem i deras situation.

   Så även om snön yr och vinden viner och tågen stannar och bilen fastnar -

var glada för ert liv!

Idag var det sponsringsgolf på Strand. Olle Melin höll i den och pengarna från den går till 2 juniorer i Strand som sommaren 2011 får en uppmuntringsresa till Sverige. Trevligt och bra.

På banan såg jag detta sätt att kamoflera fula GPS master. Kanske något för Sverige att ta efter ????  

    Idag var det premiär för Stefan på en 18 hålare. Som god Sydafrikan har Stefan o Inger, tagit upp golf. Stefan har varit mycket energisk och tagit ett antal lektioner för tränare Josh på Somerset W. Och nog har det gjort nytta för honom. Idag premiär alive sas. På Strand.Stefan spelade mht sin ringa erfa som en Gud. Se på svingen bara.

De första nio flöt som en strid Zambeziflod för honom.

Men tyvärr, även solen har sina fläckar. Det blev vattenbesök för S, men vem stoppar en kille från Söders höjder. Ner och plocka upp bollen igen och så på det igen.

Slutet gott allting gott och, mina vänner, se upp. Här kommer en golfare i vardande. På 65 årstouren snart månne vi se Stefan.

Välkommen till den galna golfvärlden. 

Idag Valentin som är en rätt stor dag härnere.

Vi firade med att jag för första gången på 2 månader gick med min kära Lisa på stranden. En underbar morgon kl 07 30 med 22 graders värme. Så härligt

Ni kan se stranden som vi vandrar tor på ca 45 min. I bakgrunden ser man det vackra Helderberg som nu är ännu vackrare sedan jag o Anna besegrat det.

Väl hemma fick Lisa sin Valentinpresent. En bok som handlar om rekoncilationen efter 1994 av den här kända författarinnan Antjie Krog. Trots vi läser afrikan valde jag den engelska versionen till Lisa. Blir nog bättre så.     

Så har de åkt. Anna och Christian i en så fullastad bil att inte ens Christians smala bak fick plats. I sin stol lille August, blåögd och solbränd, leende in i det sista.

   Hur fort försvinner spåren från en älskad familj? Jag dammsuger deras rum, torkar ur garderoberna, lägger babysaker i nedersta lådan i köket. Leksakerna packas i en kartong och ställs i garaget. Matstolen - som aldrig blir vad den varit - ställs bredvid den lilla bilen som August fick i julklapp och haft så roligt med. Lakan och      handdukar tvättas och hängs på tork i solen. En klump i halsen, saknar dem redan, och än har deras plan inte lyft. Det dröjer tre månader tills vi ses igen. Då blommar hägg och kastanj...