Det är 1:a advent. I stället för att gå i kyrkan och höra vacker körsång for vi med Anderssons och Ami och Sven till Boschendal. Ni som var med förra året minns säkert besöket där på Thomas födelsedag. Vi hade en härlig picnic och Sven, som sjunger i kyrkan hemma i Gislaved, tog upp Hoseanna och så vackert ljöd stämsången från vårt bord att intet öga var torrt.

   På kvällen var det årets första utekonsert vid Helderbergs naturreservat.

Latinsk musik utlovades och det blev härliga rytmer. På vägen dit får man se upp så man inte kör över - ja, ni ser ju själva. Nu dricker vi te och äter sockerskorpor och ser solen gå ner över havet.       

Igår var vi inne i Cape och tog oss till Milnerton Golfbana i norra delen av Cape. Vi var där med Barbro o Sten och njöt av en fantastisk utsikt från banan. Se själva.

Den ligger precis vid vattnet och man ser in mot Cape med Taffelberget och den nya arena vid Green Point, som nu verkligen dominerar staden. Arenan alltså.

Golfen gick bra då det var lite vind men om det blåser då är den ej lätt artt besegra vill jag lova.

Mycket trevligt.

På väg in i vårt område mötte vi bilen som tar hand om återanvändbart material som papper, flaskor ( som det blir mycket av ) glas etc. Man lägger det i speciella plastsäckar som sedan hämtas upp. Ni ser bilen. Sedan iväg till en anläggning där förmodligen flinka händer sorterar det hela. Så skapas i alla fall arbeten.

På kvällen gick vi 4 till Restaurangen Ou Pastorie som verkligen var en positiv upplevelse. Kanske något för kommande 60 årsdag. Vem vet ???

Vi firade i alla fall att vi väl besgrat Milnerton.         

Redan ifjol när vi var nere i Hermanus ( dök ej med hajar ) besökte vi ett galleri med en fantastisk konstnär vid namn Ayunda Mabula. En ung man, ca 30 år, som växt upp i Kailitza under små omständigheter. Han var enormt intresserad av att måla och fick överbliven färg från andra konstnärer. Konstigt nog blev det mest blått han då fick. Det är en färg som därför går igen i hans målningar. Han kom sedan i kontakt med en gallerist som började promota honom. Det var på detta galleri vi sedan mötte hans konst.Vi såg sedan hans tavlor en andra gång för ett par veckor sedan och denna tredje    gång slog vi till.'

Vi tycker mycket om den o efter visst besvär är den på plats.

Njut och se.

                                    Lugn, lugn, inte så mycket text idag. Bilden från kyrkogården i Stellenbosch är till dig Mette, så att du ser att det finns de som sköter sina gravar sämre än vi. Och så är ju hibiscus så vackert! Och skylten ni ser roar oss alltid lika mycket - vad månde försiggå där inne? På Somerbosch köper vi jordgubbar. Där kan du få plocka själv, Anna! Men också har de två bedårande doggar som alltid sitter med vid bordet. på bilden ser ni Tigger (han heter så) och Thomas ivrigt väntande på den knaperstekta ankan (jo, han fick smaka),

   Sista bilden är mig kär. Lille far sittande med alla kontoutdrag och kvitton och slittar. Hu, så många det var. Och de flesta från krogen...

  Idag har jag klippt mig, varit på rangen och så har Toots lyckats hänga upp våt nya stora fina tavla- ett jättejobb högt, högt på stege. Det blev så fint!

Idag gav vi oss österut. (Anderssons har besök av Kerstins syster och svåger, så nu får vi klara oss själva). Målet var den lilla staden Caledon, ca 8 mil bort.      N2:an är en vacker väg, slingrar sig fram mellan svindlande höga bergspass för att sedan mynna ut i ett fantastiskt slättlandskap med oändliga vidder. Det påminner faktiskt om Texas. Det är mycket långt mellan husen och man kan bara fantisera om hur de människor har det som bor så isolerat och i den hettan.

Först är det mycket vinodlingar, sedan stora fruktträdsfält och sedan alltså de oändliga slätterna. I bakgrunden alltid bergen.

  Caledon visade sig vara en sömnig, ödslig stad i gammal westernstil. Satden dominers helt av jordbruket och aldrig har väl en svalövspåg sett maken till stora silos! Temperaturen nådde 36 grader när vi stegade in till Home Affairs, för att försöka få till stånd ett 4-årsvisum. Det visade sig dessvärre vara omöjligt, då denna verksamhet förflyttats till Paarl 1/9 i år. Vi beslöt oss för att besöka den enligt ryktet trevliga 9-hålsbanan, som dock visade sig vara något primitiv och med tanke på värmen så beslöt vi oss för att lägga om planerna. Nu for vi hungriga den lilla vägen söderut mot kusten, till Hermanus. En vacker väg i orörd natur, dessvärre inte asfalterad så bilen blev ordentligt rödfärgad. Gisses. vad det dammade! På vissa ställen hade det satts upp bevattning av vägbanan, det sprutade ordentligt så  blev det till att köra med torkaren på.

   Så låg Hermanus framför oss och glittrade i havet. Temperaturen hade nu sjunkit till behagliga 22 och vi tog en härlig lunch nere i hamnen. Några valar fanns kvar till turisternas förtjusning (obs att vi inte räknar oss dit numera.)

Nu med bestämda steg till Galleriet. Redan förra året förälskade vi oss i en sydafrikansk konstnär från Khaylitsa (kåkstad), som målar härliga oljor med bred pensel. Idag inköptes så äntligen den målning som ska få pryda vår stora vägg ovanför trappan. Ni ser lite av den på bilden, det som skymmer är galleriägaren med sin plast (en sån med bubblor i Elin, så nu kan jag knäppa helakvällen.)

    Det blir dock inte lätt att få upp den på väggen, då vi pratar om att Thomas måste stå på stege i trappan (farligt) och nå att borra i betongen ca 4 meter upp.

    Nu har vi grillat och pratat minnen och måste gå till kojs för i morgon är ännu en dag i paradiset. God natt!         

Detta var nog den vackraste dagen hittills. Alldeles vindstilla, 29 grader ända fram till klockan 19, bergen vilande i ett svagt dis. Vi var uppe i ottan för att spela en runda på de Zalze. Bifogar en bild av Kerstin och mig på den vackra banan. Lasse vann knappt över Thomas, sedan kom Kerstin, sedan ingenting och sedan jag. Suck. Så fort jag närmar mig en grön plätt med en flagga på, så jävlas min kropp och min klubba. Bollen går till höger (bunker) eller vänster (vatten) eller så går den ingenstans alls. Det är ohyggligt frustrerande, och snart får jag väl konsultera en psykolog.

   Efter golfen intog vi en god men dyr lunch på vingårdens restaurang - Terroir.

Restaurangen brukade tillhöra Sydafrikas bättre, men tyvärr har nu köksmästaren lämnat och det märks. Sedan hem till poolen för sköna bad och en stunds sömn i skuggan. Därefter for vi till mallet för att klaga på vår skrivare som inte fungerar trots ny patron. Det visade sig att vi måste ladda med både svartvit- och färgpatron. Således köpte vi en färgpatron och for hem. Men då visade det sig att de i sin iver att få apparaten att fungera tydligen tagit ur vår oanvända svartvita patron. Så nu funkar det inte i alla fall. Tilläggas bör att skrivaren kostade 650 R, medan en patron kostar 300 R. De kan räkna med besök i morgon.

  Vi fortsatte till Anderssons för att avhämta den vinkyl vi köpt av dem. Så nu ligger rödvinet ståndsmässigt i 17-gradig salong i garaget.

   Det fick bli rostat bröd med ost och avocado till kvällsmat och lite BBC till det.

I morgon åker vi till Caledon, 6 mil österut, för att besöka Home affairs och försöka få fyraårsvisum. Där finns en rar liten 9-hålsbana som vi nog provar. Skam den som ger sig!  

Idag söndag och vi bryter vår tradition. Efter en trevlig invigning av nya restaurangen Jordan igår blev det söndag i kolonin. När vi ( ni ) normalt går i högmässa i Sverige tog vi igen oss vid poolen efter lördagen. Ni ser L i skuggan under behagligt träd vid poolen i nyinförskaffad stol, ni förstår nog att L ser nöjd ut.

Vid 12 30 var det lunch hemma hos Sheila och Colin. Vi var 4 par ( bla en trevlig österrikare vid namn Ernst ) som smorde våra krås med utomordentlig lunch. Den som smorde mest var värdinnan som ni ser avslutade med glass, hemlagad hallonkräm samt därtill chokladsås. Det hade fått tom Snulle tycka vara nästan i överkant. Men nio ser Sheilas lyckliga anletsdrag.

Efter en stunds lägga magen till rätta vid 26 gradig pool var det middag hemma hos K o L med 2 andra svenskar. Trots till en början mättnad gjorde Ks underbara mat att snart fanns det en härlig hunger igen. Underbar mat samt Ls utsökta viner samt en liten god avslutande brandy.

Ja se det var en söndag i kolonin. God natt nu och dröm om härliga SA, mina vänner.